Det tomma hålet inom mej växer bara och blir större och större. saknaden är enorm men de finns inget att säga. Känslan just nu e helt obeskrivlig, skolan går åt helvete, kompisar bara försvinner fler och fler. Jag lever i lögner, falska personer, ryckten, behöva göra saker ja abslolut inte vill. Spelar ingen roll hur mycket folk ber om att ja ska försöka lösa allt. Nu räcker det, jag orkar inte mer. Ja gråter mej till söms, ja vaknar av att ja gråter, jag sjukanmäler mej till skolan för jag har sån huvudvärk efter allt gråtande. tror inte det är en ända person som läser dehär, jag menar vem bryr sej om mina problem egentligen? ingen.

everything is gone.. faith. hope. strength.. purpose of life.